Jämlikhet

Reflektioner från Norra Hisingen (S)

Månad: mars 2019

”Socialdemokratins verksamhetsidé måste vara att förändra samhället”

Det goda politiska samtalet måste kopplas till nya forum och strukturer för medlemmar att vara med och påverka partiets politik lokalt, regionalt och centralt. Samtalen måste fylla ett större syfte än att endast vara ett ändamål i sig. Programmet bör ta ställning för att ett medlemskap i Socialdemokraterna ska innebära en möjlighet att påverka politiken som ska föras i större utsträckning än idag. Genom att makt fördelas nedåt i organisationen ökar medlemskapets värde. Det politiska samtalet med väljare behöver också ses som en del i politikutvecklingen. Vi ser att förslaget brister i denna del. Att samtala med väljare blir i längden ganska ointressant om våra medlemmar som för dessa samtal inte har möjlighet att föra vidare de förslag som kommer upp. Exempel på metoder att utveckla kan vara lokala remissrundor, medlemsomröstningar eller andra utvecklade metoder för det som kallas medborgardialog men i partiets regi.

Vi inser givetvis att de alla förslag som kommer upp inte kommer att vara möjliga att genomföra av olika skäl, men det måste finnas en återkoppling till de som deltagit i samtalet eller framtagandet av de politiska förslagen, att få en återkoppling om varför beslutet blev som det blev.

Vi vill särskilt lyfta fram tre områden:

Avsnittet om den facklig-politiska samverkan behöver förtydligas och byggas ut vad gäller möjligheten att delta i politikutveckling. Vi behöver skapa fler naturliga forum för diskussion och utveckling av gemensam politik med fack och parti. Ett förslag som bör övervägas är lokala facklig/politiska utvecklingsgrupper.

Sociala medier gör det möjligt att snabbt bygga relationer och stärka banden mellan väljare och valda. Därför måste vi som parti bättre ta tillvara och utnyttja de möjligheter som digitaliseringen skapat för att stärka vår ställning i förhållande till medborgarna. Hittills har sociala medier till största delen använts för att nå ut med information från partiet. Partiet måste bli bättre på att använda sig av sociala medier som ett verktyg och en plattform för att lyssna in idéer och åsikter bland medlemmar och väljare. Genom sociala medier måste det också vara möjligt att ställa direkta frågor och få svar. En sådan interaktivitet kan också öka mobiliseringen bland väljarna och stärka banden med väljarna.

Partiet har av tradition arbetat med en dubbel ansats för att påverka samhället. Vi arbetar via olika parlamentariska församlingar, men också direkt i människors vardag via vår folkrörelseansats. Folkrörelsearbetet kan ske antingen genom att partiet lokalt organiserar människors egenintresse i demokratiska lösningar eller att vi gör det tillsammans med andra organisationer. Vi delar programmets beskrivning av nödvändigheten att lyfta fram folkrörelseansatsen, men saknar konkreta åtgärder för hur detta arbete ska stödjas.

För att kunna genomföra detta behöver vi valda ledare som är öppna och demokratiska i sitt arbetssätt. Som ser medlemmarna, tar till sig medlemmarnas åsikter och inbjuder till samtal för att förnya organisationen. Partiets satsning på ledarskapsutbildningar behöver därför fortsätta och förstärkas. Samtliga medlemmar ska erbjudas medlemsutbildningar.

 

Anna Skarsjö
Birgitta Nesterud
Camilla Widman
Hans Aronsson
Joakim Berlin
Joakim Hagberg
Jesper Blomqvist
My Alnebratt
Per Tenggren
Malin Sjunneborn
Patrick Gladh
Amalia Rud Pedersen

Debattartikel i GT

(publicerades på GT Debatt den 11 mars 2019)

S i Göteborg har förlorat makten och skakats av ledarkris. GT Debatt har därför under den kommande tiden debattserien ”Rosornas Göteborg” om partiets framtid. S i Göteborg må vara stukad av de senaste veckornas händelser, men vi har en underutnyttjad potential i vår medlemskår, skriver Patrick Gladh (S).

I dag är den viktigaste faktorn för hur ditt liv ska utvecklas vilken familj som du är född i. Har du lyckan att starta ditt liv i en familj där föräldrarna har god utbildning och trygg inkomst är sannolikheten hög att du också får bra mat, regelbundna idrottsaktiviteter, tillgång till ett rikt språk genom läsning och stöttning genom skolan. Om du dessutom bor i rätt område och får växa upp i rätt sammanhang så kommer du enligt samstämmiga rapporter kunna leva ett åtta år längre och friskare liv.

Är det rimligt att din framtid ska avgöras av en slump när det finns möjligheter att ge alla goda och jämlika förutsättningar under hela livet? Från att vara det EU-land som haft den högsta sociala rörligheten har vi fallit snabbt i ranking. Det blir allt svårare för någon som växt upp i utanförskap att göra en klassresa.

Inför risken att förlora det man har så vågar vi inte ta chansen när den kommer. Det är kring rättigheten att få forma sin egen framtid som vi måste samlas, som varje politisk sakfråga bör riktas mot. Att ge varje generation bättre förutsättningar att förverkliga sina livschanser. 

Därför ska bostäder byggas till rimlig hyra så att barn inte ska behöva dela sovplats med syskon och släktingar. Föräldrar ska ha möjlighet till trygga arbeten med avtalsenliga löner. Skolorna ska ha de bästa förutsättningarna där behoven är som störst. Tryggheten att kunna röra sig i vår stad ska vara lika stor oavsett vilken stadsdel du rör dig i eller vilket kön eller hudfärg du har. Tillgången till en rik och aktiv fritid ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. I politikområde efter politikområde kommer denna enkla, men grundläggande fråga tillbaka: Hur ska vi göra saker bra i dag och bättre i morgon, hur ska vi skapa ett jämlikt samhälle?

I mitt yrkesliv som rektor, varav de senaste åtta åren på Angeredsgymnasiet, har jag haft förmånen att leda arbetet med att få kloka, drivna och motiverade ungdomar från alla samhällsklasser att kämpa för sina studieresultat och sin utveckling. Jag har samtidigt allt för ofta fått vara med om hur ambitioner och viljan vidare hos mina elever grusats av den miljö man växt upp i, hur den sociala och ekonomiska bakgrunden hindrat och begränsat. Den ilska jag upplever inför detta har blivit till bränsle för större engagemang i skolans utveckling. Jag vet därför att det går att bryta dessa mönster och ge mer jämlika förutsättningar.

För att nå målet om en rättvisare värld och ett jämlikt samhälle måste det finnas tillit till samhällets institutioner. Jag ska inte behöva känna rädsla inför risken att välja fel skola för mina barn eller fel äldreboende för mina gamla och kära. Visst finns utrymme för privata initiativ men i så fall utan den marknadslogik som leder till den enes framgång på den andres bekostnad. Tillit kommer av välfungerande verksamheter med klara och tydliga uppdrag.

Det är här som socialdemokratin har sin styrka och sin självklara plats. Vi är en del av en bred rörelse där ambitionen är att vara en progressiv förändringskraft genom organisering av civilsamhället och demokratiska val. Socialdemokratin i Göteborg må vara något stukad av de senaste veckornas händelser, men vi har en klart underutnyttjad potential i vår breda medlemskår. Politik ska inte dikteras av få och accepteras av många. Politik ska skapas av aktiva medlemmar genom samtal, debatt och handling.

Just nu regerar alliansen i Göteborg på 23 mandat. Socialdemokratin kan inte släppa igenom en alliansbudget till utan att utmana. Då är det mandat som räknas. Socialdemokraterna i Göteborg behöver tillsammans med andra partier formera en grupp som är större än 23 mandat som motalternativ. Därför måste vi öppna upp nya samtal med de partier som delar våra grundläggande värderingar om demokrati, medmänsklighet, jämlikhet och solidaritet.

Vi bär på en idé om ett jämlikt och jämställt samhälle. Ett samhälle där din sociala status inte ska avgöra din framtid. Ett samhälle där var och en efter förmåga får möjlighet att bidra till den gemensamma framgången. Det är en idé som kan bli verklig om vi tar oss an den tillsammans.

Patrick Gladh (S)

Fullmäktigeledamot, rektor och kandidat till ordförande för Socialdemokraterna i Göteborg

Internationella kvinnodagen

(Publicerades på FB den 8 mars 2019)

Det finns mycket att fundera på en dag som denna.
Den senaste tiden har vi kunnat se rapporter som återigen visar på ojämlikheten mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Hur kvinnor missgynnas karriär och lönemässigt och hur invandrarkvinnor missgynnas särskilt. Vi kan fundera över hur #metoo-rörelsen stärkt kvinnors röster så till den grad att gamla jordbruksministrars kränkande handlingar inte längre tyst får passera utan leder till avpollettering från riksdagen. Vi kan prata om strukturellt förtryck och heder som i olika former leder till flickors och kvinnors begränsning eller för den delen våld i nära relationer som släcker liv i förtid.

Heder, #metoo, lön, rättigheter och jämlikhet går att jobba vidare med. Men det måste på allvar finnas politisk organisation för att göra det. Och där pekar fingern tillbaka på oss själva.

Jag har det senaste året varit ordförande för Jämställdhets- och mångfaldsutskottet i vårt partidistrikt. Det kom en valrörelse som la det mesta utvecklingsarbete på is, men en sak i den analys som vi hann att göra var tydlig – vi måste ha en medlemskår som mycket bättre representerar de som vi vill företräda.

Idag består medlemskåren i vårt distrikt av 2/3 män och 1/3 kvinnor. Relationen har varit den samma de senaste 10 åren så medlemstappet har varit jämt fördelat. När det gäller nomineringskravet om varannan damernas till förtroendeuppdrag i nämnder och bolag så är vårt parti bra, men när det gäller våra interna förtroendeuppdrag i föreningar så finns det utrymme till förbättring. Snedfördelningen i vår medlemskår kommer tydligt till uttryck på våra kongresser där snedfördelning bland ombud är i princip den samma som i medlemskåren.

Låt mig vara tydlig. Vi måste bli fler som engagerar oss i politiken. Det innebär att vi inte ska bli färre män eller att vi på något sätt ska skuldbelägga män för sitt engagemang. Men vi måste ha en mycket högre andel engagerade kvinnor i partiet och DET är vårt gemensamma ansvar.
Ska vi på allvar bli en modern, aktiv och slagkraftig organisation så måste medlemskåren avspegla de som vi säger oss vilja företräda. Ska vi vara ett feministiskt parti så måste alla – män som kvinnor utan undantag – ges lika möjligheter och utrymme. Detta är en nyckelfråga för framtiden och innan nästa val ska vi ha vänt utvecklingen i en positiv riktning.

Så förutom alla Kvinnor som är och har varit starka förebilder, fantastiska kollegor och drivna politiska kamrater så tänker jag på detta den 8 mars 2019.

Postat på FB den 6 mars 2019.

Idag fick jag möjligheten att sitta ned med SosseTV för en stunds gerilla-TV. En mobiltelefon med kamera, en mick för bättre ljud och tre A4 med frågor. Svårare än så behöver det inte vara.
Så här kommer 11 minuter med era frågor och mina svar om vem jag är, varför jag kandiderar, hur partiet ska kunna växa och vi vinna nästa val.
Och håller ni ut till på slutet så får ni reda på varför jag har Anna Ekström som politisk favvo i regeringen, vilket fotbollslag jag hejar på och varför Black Sabbath är världens bästa grupp.

 

Vi har ett större ansvar

Ok, då var dagens tragiska kongressövningar avklarade. Ett sargat parti gör sig redo att slicka sina sår och läka sig själv efter att ett förtroende har prövats och befunnits vara stukat. Kongressen har lyssnat, sagt sitt och utslaget har varit otvetydigt. I min anteckningsbok har jag klistrat in mitt ombudskort för att påminnas om att vi aldrig någonsin ska göra om detta.

Men slicka sår är det sista vi får lov att göra. Vi har ett större ansvar och en större ambition än så.

Om 84 dagar är det val till EU-parlamentet. Ett val som står mellan auktoritär nationalism eller samarbete över nationsgränser. Ett val mellan högerextremism eller mänskliga rättigheter. Ett val som bara kan vinnas genom mobilisering. Inte minst mobilisering genom socialdemokratisk politik. Vi har två mycket kompetenta och genuina kandidater från Göteborg i form av Linus Glanzelius på plats 8 på valsedeln och Mariya Voyvodova på plats 23. Jag för min del vill, hur svårt det än kommer att bli, skicka iväg båda två till Bryssel.
Men ingen av dem kommer iväg om inte vi som är engagerade skakar av oss stormen och fokuserar framåt. Vi är nu i valrörelse och väljarna behöver veta var vi står.

I Göteborg fick vi 20,4% i kommunalvalet. Ett historiskt lågt resultat. Det finns inget som säger att vi är dömda att hasa vidare i väljarmässig utförsbacke. Vi har tre år på oss att bygga organisation, rekrytera medlemmar, tända gnistan, formulera våra ställningstaganden, stärka medlemsdemokratin och utveckla våra kommande ledare.
Tre år låter mycket – men vi har ingen tid att förlora.

Just nu regerar Alliansen i Göteborg på 23 av 81 mandat. De gör det utan att behöva beröra Sverigedemokraterna, utan att behöva luta sig mot Demokraterna. De gör det utan att det kostar dem någon politisk skada. Vi måste i nämnder, bolag, fullmäktige och kommunstyrelse nu komma samman och formulera den oppositionspolitik vi ska föra. För hur konstigt det än låter så har vi ingen strategi idag som är väl förankrad. Vi får inte, enligt min mening, släppa igenom en Alliansbudget till i Göteborg utan att bjuda upp till rejäl fight och då är det mandat som räknas. Om inte vi tillsammans med andra partier formerar en grupp som är större än 23 mandat så finns inget motalternativ. Vi måste öppna upp nya samtal med de partier som delar våra grundläggande värderingar om demokrati, medmänsklighet, jämlikhet och solidaritet. Ju närmare oss som de partierna står politiskt desto bättre, men vi kan prata både till höger och vänster om oss.

I Göteborg lever man nästan 8 år kortare om man är född på ”fel” ställe jämfört med om man lever på ”rätt” ställe. Ojämlikhet dödar, snärjer in, och stjäl människors livschanser. Vi har ett ansvar att oförtrutet arbeta vidare i alla de nämnder och bolag vi sitter i. I några av dessa nämnder har vi dessutom majoritet med de rödgrönrosa. Detta blir våra skyltfönster om att ett annat Göteborg är möjligt med de medel som står till buds. Våra kamrater i dessa nämnder måste få stöttning av oss som är aktiva och av våra vänner i stadshuset i än större utsträckning.

Det fackligpolitiska samarbetet måste utvecklas. En jämlik stad kräver en jämlik arbetsmarknad där rättigheterna för den som har ett jobb stärks och möjligheterna förbättras för den som står utanför arbetsmarknaden. Kommunal har visat att inget samarbete någonsin kan tas för givet. Och i ärlighetens namn kan jag förstå deras ställningstagande i ljuset av 73-punktsuppgörelsen mellan S, Mp, C och L. Jag står bakom den ingångna uppgörelsen, det var det pris vi fick betala för att spräcka Alliansen och marginalisera Sverigedemokraterna på det nationella planet. Men det är mycket i den politik som regeringen ska föra som på inget sätt är i närheten av att vara Socialdemokratisk politik. Vi tillsammans med våra fackliga kamrater måste mejsla ut och förbereda den politik som ska föras efter valet 2022. Vi är alla delar av samma folkrörelse, av samma arbetarrörelse.

Listan kan göras längre. Klimat, integration, sjukvård, bostäder, migration, skola, försvar – kort sagt inom varje politikområde, samhällsarena, och sammanslutning behövs vi igen.
Trygga, starka och stolta.
Du och jag behövs.

För här kommer pudelns kärna. Idag röstade vi om ett förtroende. Utslaget från kongressen var tydligt. Fyra av fem delegater valde det ena alternativet. En av fem valde det andra. Jag hyser den största respekt för allas ställningstagande, för det finns inga bra eller dåliga socialdemokrater. Det finns bara socialdemokrater.
Jag avundades ingen av alla de delegater som ställdes inför vad som synes vara ett omöjligt val. Men jag vet att hela partiet – alla medlemmar – alla engagerade goda krafter behövs om vi nu ska ta oss an det nya politiska och organisatoriska landskap som ligger framför oss. För ska vi ta oss an ett enda av de ovanstående områdena kan vi inte vara ett fyra femtedelsparti – då kan vi bara vara en stark välfungerande socialdemokrati.

Jag är beredd att ta den utmaningen om vi gör det tillsammans.

© 2019 Jämlikhet

Tema av Anders NorenUpp ↑