Startsida | Gå med! | Läs mer | Om oss

Den svenska feminismen som ett vänsterprojekt har i många år odlat en syn på staten som kvinnors frigörare och jämställdhetsmäklare. Detta synsätt utmanar FMSF och bringar feminismen åter till det liberala frihetsprojekt det en gång var.
– Louise Persson, författare till Klassisk feminism (bloggar på louisep.com)

Kvinnor som vill göra karriär stärks inte av kvotering. Tvärtom misstänkliggörs framgångsrika kvinnor för att ha nått sina positioner för att förbättra arbetsplatsens könsstatistik och inte till följd av ambition och talang.
– Carolina Lindholm, Female Economist of the Year 2009

Mer om jämlikhet

Vad menas med lika spelregler och lika utfall, och vilka olika värdegrunder speglar begreppen? Och varför är lika spelregler viktigare än lika utfall? Är det inte viktig att både kvinnor och män finns representerade i samma utsträckning i riksdag och näringsliv?

Fria Moderata Studentförbundet ifrågasätter inte att det samhälle som tar tillvara på både mäns och kvinnors kompetens kommer att vara mera framgångsrikt än det samhälle som systematiskt bortser från ena befolkningshalvans kvaliteter. Däremot ifrågasätter vi världsbilden och värdegrunden hos de som vill använda statliga tvångsmedel för att uppnå ett exakt jämställt utfall. Det finns flera skäl till detta.

Vi vill exempelvis, med filosofen Immanuel Kants ord, behandla människor som mål i sig och inte som medel1. Men exempelvis kvotering är ett försök att uppnå statistiska mål gällande utvalda gruppers fördelning. Fria individer förvandlas då till kvoteringsivrarnas medel och skall anställas, beredas utrymme på utbildningar, etcetera enbart utifrån deras grupptillhörighet. En tydlig bieffekt är naturligtvis att vissa grupper utmålas som offer, i regel mot de ingående individernas vilja och utan någon resonlig förklaring till varför just denna artificiellt skapade grupp skulle vara så svag.

Likaså kan man ifrågasätta var gränserna för kvoteringsincitamenten ska gå, om nu det aggregerade utfallet är så viktigt? Ska varje företag, högskola och myndighet vara en perfekt miniatyr av samhället i stort? Följden blir naturligtvis att vissa personer diskrimineras ut från sina utbildningar och arbeten, och med ökat antal utmålade svaga grupper blir antalet individer som bortdiskrimineras allt fler. Vilka urvalskriterier är rimliga att kvotera på? Är exempelvis sexuell läggning, etnicitet goda skäl för kvotering? Hur är det då med exempelvis närsynthet och ofrivillig barnlöshet? Ju fler kvoter desto fler individer behandlas ojämlikt. När alla grupper har fått företräde har också alla individer fått kliva åt sidan.

Lika utfall kräver ständiga statsinterventioner, som det klassiska Wilt Chamberlainexemplet pedagogiskt påvisar2. Fria individers beslut skapar nämligen spontana mönster i samhället, som är svåra att förutse men naturligtvis är fullt demokratiska. Åtgärder som försöker begränsa individers val med hänvisning till gruppens omsorg är därför både tekniskt svåra att genomföra och moraliskt förkastliga. Resonemanget bygger ur vetenskapsteoretisk synvinkel på idén att staten vet bättre än folket även i frågor som borde vara enbart personliga. Och ur etisk synvinkel på att staten har rätt att begränsa fria individers val för att nå en lämplig fördelning oavsett vad de inblandade vill.

Den liberala jämlikhetstanken har en lång och stolt tradition. Från Mary Wollenstonecrafts passionerade försvar av kvinnas rätt att ta eget ansvar och tjäna egna pengar på 1700-talet3 , Carl Jonas Love Almqvist som på 1800-talet försvarade kvinnans rätt att leva i en sexuell relation även som ogift4, Ayn Rand som i en tid då kvinnliga företagsledare knappt ens fanns på idéstadiet, beskrev kvinnor som minst lika hårdföra och kompetenta industriledare som män5 och Louise Persson som på 2000-talet förklarat varför lika rättigheter även måste gäller hur man nyttjar sin kropp6.

Kampen i samhällslivet måste alltid föras mot alla som vill behandla oss som brickor i deras spel. Som led i vårt nuvarande jämlikhetsarbete har vi bland annat arrangerat ett helgseminarium på ämnet under våren och håller för tillfället på att författa en rapport som lanseras under hösten. Därtill planeras bland annat debattartiklar, blogginlägg och föreläsningar på temat.

Fria Moderata Studentförbundet har under lång tid, med iver och glöd, kämpat för enskilda personers rätt att handla efter eget förnuft, så länge alla individers rättigheter respekteras. Vi tror att var och en har möjligheter att leva och utvecklas endast under frihet. Denna positiva grundtro på individen leder oss till misstänksamhet mot politiker och populister som tror sig veta vad som är bäst för oss.

Ett medlemskap i Fria Moderata Studentförbundet innebär att du aktivt tar ställning för att alla människor är lika inför lagen och inte behandlas som medel för politikers tillfälliga nycker. Vi kämpar för dina rättigheter, när andra istället vänder kappan efter vinden. Som partipolitiskt obunden organisation behöver vi inte rätta in oss i ledet när det blåser snålt. Ett medlemskap i FMSF är en möjlighet att göra Sverige lite friare samtidigt som du får möjlighet att öva din argumentationsförmåga, vidga dina intellektuella vyer, träffa liberaler och konservativa från hela landet och njuta av oförglömliga fester.

Petrus Boström, förbundsordförande


1 Handle so, dass du die Menschheit sowohl in deiner Person, als in der Person eines jeden anderen jederzeit zugleich als Zweck, niemals bloß als Mittel brauchst.“ (ur Grundlegung zur Metaphysik der Sitten – Immanuel Kant)
2 Anarki, Stat och Utopi (Robert Nozick)
3 A Vindication of the Rights of Women
4 Det går an
5 She was twelve years old when she told Eddie Willers that she would run the railroad when they grew up. She was fifteen when it occurred to her for the first time that women did not run railroads and that people might object. To hell with that, she thought---and never worried about it again. (Huvudkaraktären Dagny Taggart i Atlas Shrugged)
6 Vi snackar feministisk folkbildning för högersinnade, en veritabel handbok för den som inte känner sig bekväm med kollektivperspektiv - Sanna Rayman recenserar Louise Perssons bok Klassisk feminism.

Bli medlem

Gå med gratis i Fria Moderata Studentförbundet. Vi tror på dig som människa!

Gå med!