(publicerat på FB den 12 januari 2019)

Ett dygn har gått där man fått smälta förslaget till uppgörelse mellan S, Mp, C och L.
Har skummat igenom det 16-sidiga materialet, lyssnat på presskonferenserna och ögnat igenom de sociala medierna.
Att L skulle hoppa av i morgon söndag skulle vara en skräll utan dess like så den sista pusselbiten kommer med all sannolikhet att läggas i detta kompromissernas pussel.

Om det sedan går igenom riksdagen är en helt annan fråga. För varje timme som V:s partiledning håller tyst så ökar spänningen och sannolikt de inre påtryckningarna att inte agera rundningsmärke åt regeringsbildningen. Det där med att ropa hej innan man kommit över ån kan mycket väl bli beskrivningen av detta regeringsbildningsförsök.

Snacket om att det bara är C och L politik i överenskommelsen är trams. Det finns mycket C och L frågor, men en hel del som ligger i linje med den utveckling S gått igenom sedan tidigt 2000-tal.
Familjeveckan (tre dagar är iofs inte en vecka, men nära) är riktigt intressant. Inte minst för de som inte har möjlighet till vobbande på studiedagar.

Att Jämställdhetsmyndigheten verkar räddas är positiva nyheter tillsammans med familjeåterförening – en av de viktigaste integrationsåtgärderna som vi kan genomföra. Vi väntar nu spänt på permanenta uppehållstillstånd som huvudregel åter igen så ska vi nog kunna klara av att skapa den interkultur som behövs för att bryta segregationen.

Nytt betygssystem på gymnasiet, utredning om förstatligande av skolan och rektorslyft och moratorium för nybildning av konfessionella skolor är alla bra och spännande förslag.
Men förbud mot mobiltelefon i skolan? Det finns en gräns för hur mycket klåfingrighet regeringen ska ha i skolans inre arbete. Det handlar inte om det är bra eller inte – det handlar om att dylika beslut ska hanteras genom gemensamt överenskomna ordningsregler på skolan. Ni vet – lokaldemokrati och fostran till demokratiska medborgare.

Arbetsmarknadens parter ska ha kontroll över förhandlingarna även fortsättningsvis och de befintliga hyresrätterna ska inte omfattas av öppningen för marknadshyror.

Över 30 utredningar ska hantera alla riktigt svåra nötter och beska piller så att de skjuts på framtiden.

Men viktigast är att protofacisterna SD, partiet som föddes ur vit maktmiljön, inte får en gnutta inflytande. Att de konservativa marginaliseras är lika viktigt det.
Alliansen är död, begraven och inte saknad. Ett nytt politiskt landskap har öppnat upp sig i mitten och yttersta högern har förlorat sin vågmästarställning.

Mycket är svårt att svälja, en hel del är smakligt – och i ljuset av SD:s marginalisering är det en anrättning som går att svälja.

Hoppas jag nu kan packa ner långkalsongerna längst in i garderoben och slippa en valrörelse på frostiga gator.