Det är många som gått vilse i skolans styrning, inte minst gäller detta skolpolitiker ute i våra kommuner och stadsdelar.  Intentionerna är alltid de bästa när det gäller skolpolitiken, men utan kunskap om var man kommer in i styrkedjan så får man ingen effekt på den politik man vill föra. Därför tänkte jag idag gå igenom skolsystemets olika nivåer och vilka styrdokument som reglerar skolans verksamhet. I ett Göteborgsperspektiv blir detta extra intressant då skolan står inför en massiv omorganisering.

I kortform ser det ut som följer: Staten sätter spelreglerna i form av lagar, förordningar och regleringsbrev till de myndigheter som verkar inom skolans område. Kommunen har befolkningsansvaret och är huvudman för de kommunalt drivna skolorna. Rektor ansvarar för skolenheten och…. ja det var det hela… eller?

Men hur hänger detta ihop?

Skollagen är det bärande regelverket för alla skolformer. Från förskola till gymnasieskola med alla olika anpassningar där emellan. Om man nån gång funderar på vad en viss skolform har för ansvarsområde eller vilka skyldigheter skolan har gentemot elever så är det skollagen man ska vända sig till.

Därefter är det förordningarna man ska dyka ner i och det finns några att välja på. Skolförordningen och gymnasieförordningen är de som är viktigast att nämna i dethär sammanhanget tillsammans med de olika läroplanerna. Medans skolförordningen fastställer vilka betyg som ska sättas, vad som är garanterad undervisningstid och att en viss läroplan ska gälla för respektive skolform så beskriver läroplanen målet för skolan.

Läroplanen för grundskolan är det centrala dokumentet för varför vi ska driva den obligatoriska skolan. Här avhandlas skolans värdegrund, grunden i verksamheten, vilka som är de övergripande målen samt de specifika målsättningarna med varje enskilt ämne och hur man ska värdera elevens kunskaper inom respektive ämne i åk3, 6 och 9.

Utöver detta så lämnar skolverket allmänna råd för många av de lagar som påverkar skolan. De allmänna råden är riktlinjer och guider för hur man ska/kan arbeta med olika frågeställningar som betygssättning, frånvaro, sjukhusskolor osv.

Lägg därtill till alla lagar som påverkar all form av offentlig verksamhet. Förvaltningslag, diskrimineringslag, kommunallagen och offentlighets och sekretesslagen för att nämna några så börjar man ana graden av komplexitet.

Ansvaret för skolan är ett kommunalt ansvar. Det innebär att kommunen ska finansiera skolan och tillse att det finns resurser i tillräcklig omfattning att klara av skolans uppdrag i enlighet med allt som jag lyft ovan. Det som kallas för skolans styrdokument. Men till skillnad från andra kommunala uppdrag där man kan utöva mer eller mindre direkt styrning av verksamheterna så finns det begränsningar inom skolan.

I skollagen och förordningarna för den aktuella skolformen så finns det beskrivning av vad som är huvudmannens uppgift (fullmäktige eller den nämnd som fullmäktige utser för att sköta skolhuvudmannaskapet) och vad som är rektors ansvar. Ur rektors perspektiv brukar man prata om det dubbla uppdraget – det statliga uppdraget enligt styrdokumenten och det kommunala uppdraget att följa budget och beslut i fullmäktige och nämnd.

Så vad spelar allt detta då för roll? Ganska så mycket om man tänker efter.

Vi står nu inför en omorganisering i Göteborg av hur skola och förskola ska styras. Vi har en gedigen utredning i ryggen (som jag kommer att komma tillbaka till i senare bloggpost) och vi har en intention om att skapa en skolorganisation som skapar en likvärdig skola för alla barn oavsett var man bor. Utan koll på vad som är varje nivås ansvar och skyldigheter, utan kunskap om styrdokumentens innehåll och utan tydliga ambitioner och uppdrag till den kommande organisationen så kommer inte omorganisationen leda till någonting förutom ny byråkrati och samma segregerade resultat. Men genom tydligt uppdrag och krav på gedigen kunskap hos de som nu ska ta över stafettpinnen vad gäller den politiska styrningen så har vi en chans att skapa en skola som kan vara en spjutspets mot framtiden.