(Publicerat på FB 17 augusti 2018)

Idag deltog jag på årsdagen av unga Afghaners sittstrejk för att stoppa utvisningarna till Afghanistan.

Här är vad jag sa:

”Det finns en vilja och en kraft i varje enskild människa. Den viljan och den kraften kan användas för egoistiska syfte. För att begränsa och stänga in. För att göra oss mindre som människor.
Men samma vilja och samma kraft kan länkas ihop med andra för att göra gott.
För att bygga gemenskap
För att hjälpa och stödja
För att visa att vi, tillsammans, ska bygga ett solidariskt samhälle.

Oavsett vad vi vill med framtiden så är realiteten idag att vi har gränser mellan länder i en värld som är djupt orättvis. Ni som står här sökte er hit med hoppet om en ljusare, tryggare framtid. Vi som står här vill bygga den framtiden tillsammans.

Det som nu händer är inte rätt.
Det strider mot medmänsklighet, det strider mot mänskliga rättigheter, det strider mot sunt förnuft. Sverige ska inte avvisa människor tillbaka till ett land som präglas av väpnad konflikt. Vi ska inte sända tillbaka människor till ett land man aldrig tidigare satt sin fot i bara för att det är det enda pass man har.
Vi ska inte ytterligare dra ut på den här processen som skapar så mycket otrygghet och psykisk ohälsa. Det är dags att ge uppehållstillstånd till de som sökt sig bort ifrån krig och förföljelse. Det är dags att återigen ge permanenta uppehållstillstånd. Det är dags att ge möjlighet till familjer att återigen få återförenas.

Inte för att vara snälla. Utan för att det är så vi bygger ett starkare samhälle tillsammans. Det är så vi ger framtidstron åter till er som behöver den mest.

Jag blev politiker utifrån min övertygelse om alla barn och alla ungdomars rätt till trygg uppväxt och bra utbildning.
Jag blev rektor av övertygelse om alla barn och alla ungdomars rätt till trygg uppväxt och bra utbildning.

Den övertygelsen är inget som går att slå på och av.
Den övertygelsen gör att jag står här.

Vi står här. Ett år efter sittstrejken startade. Tre år efter att Sveriges finaste stund i modern tid. Då vi tog mot 163000 asylsökande på kort tid. Då människor och organisationer visade vad ett solidariskt samhälle klarar.
Jag hoppas att ni som jag känner stolthet över att vi står här tillsammans. Ni fantastiska, underbara ungdomar och frivilliga som trots allt som våra ungdomar utsatts för fortfarande kämpar.

Bra saker gör vi tillsammans och i min önskade framtid får vi möjlighet att bygga en stark framtid tillsammans, därför måste utvisningarna till Afghanistan stoppas här och nu.”