(publicerades på FB den 18 januari)

Vi äger vår framtid. Det enda vi har makten över är oss själva. Allt annat är flyktigt.

Detta har varit tydligt när Stefan Löfven sytt ihop ett blocköverskridande regeringsunderlag tillsammans med Miljöpartiet under samverkan med Centerpartiet och Liberalerna. Till och med Vänsterpartiets markering och fördröjning av omröstningen kan tolkas med ovanstående rader.

Jag har redan i text gett uttryck för de bittra smaker som regeringsanrättningen erbjuder. Alternativet var dock värre. Att det skulle finnas egenvärde i att genomföra en mandatperiod i opposition med ett konservativt styre med SD-uppbackning är inte att ta ansvar. Det är inte att motverka populism. Det är inte att vara statsbärande. Det är inte (S).

Vi i (S) har ägt valet om vår framtid. Att förhandla, att kompromissa och i slutändan att sluta överenskommelse med tre andra partier. De har ägt sitt beslut, vi har ägt vårt.

Under hela denna 19 veckor långa – ibland utdragna – process så har vi i (S) haft en lugn, tålmodig och metodisk förhandlare som inte gick i affekt när C och L efter den första misslyckade förhandlingen kom med olika nedsättande omdömen. När Lööf sa att” S ger motsägelsefulla svar och inte mött upp våra krav” så kontrade Löfven med att ”vi är öppna för att förhandla vidare”.

Aldrig stänga en dörr. Hedra de ingångna avtalen från förra mandatperioden med V och samtidigt förhandla om nya avtal inför den kommande mandatperioden. Allt för att hålla SD ute och extraval borta.

Här finns att lära för alla och en var som har ambitioner att sy ihop överenskommelser inom politiken. Fokus på målet, veta vilka samarbeten som ska hedras och vara beredd att betala pris som krävs för att nå framgång.

Jag läste My Alnebratts spetsiga och mycket relevanta artikel i S-tjänstemännens medlemsblad lotsen. Bland många kloka saker så tryckte hon på just detta – vi äger vår framtid. Men bara om vi tar ansvar där vi befinner oss. För så är det – Göteborgsalliansen styr för att det gamla rödgröna samarbetet krackelerade. Det är inte alliansens fel att vi har fem olika schatteringar i kommunpolitiken – det är de fem olika grupperingarnas fel/ansvar/val. Välj ord själv.

Vi har redan sett prov på Alliansens neddragningar. Men vi har också sett prov på vad S, Mp, V kan åstadkomma i trafiknämnden om vi kommer samman och samarbetar.
Det är inte svårare än så.

Spelregler förändras – men det sker inte av sig själv. Vi sätter spelreglerna. Samarbeten upphör – men det sker inte av sig själv. Vi väljer samarbeten. Och det är just i och med att vi tar ansvar för våra handlingar i relation till andras handlingar och intentioner som gamla samarbeten kan omprövas, omformas och återuppstå i ny skepnad.

Den dagen vi kommer överens i Göteborg mellan Mp, V, Fi och S den dagen faller Alliansens budget. Det gör inte att situationen i Fullmäktige, kommunstyrelse eller nämnder blir enklare – men det gör att det inte går att styra utan ansträngning på 23 mandat.

Om vi ska äga vår framtid så måste vi helt enkelt ta ansvar för våra val idag. De andra partierna får ta ansvar för sina val.